De 3 vanligaste frågorna om certifiering av fastigheter

Vill du hellre lyssna på artikeln?

Kunskapen ökar inom fastighetsbranschen gällande certifiering av fastigheter. Men frågorna är fortfarande många. En vanlig fråga är vilka system som finns, en annan fråga är vilket system som rekommenderas och en följdfråga är vilka system respektive fastighetsägare arbetar med. Men kanske den vanligaste frågan som ställs är – Hur lätt är det att få ett bra betyg?

Här kan du se Thomas berätta mer om certifiering av fastigheter:

För att besvara dessa frågor har jag använt mig av den statistik som publicerats av organisationerna bakom systemen. De två stora organisationerna och källorna i analysen är; BRE och SGBC.

SGBC tillhandahåller även information om vilka fastigheter som certifierats i systemet Green Building. Dessa har dock exkluderats från underlaget då Green Building, anekdotiskt, inte är lika populärt som övriga system.

Här har jag skrivit ned de tre vanligaste frågorna och svaren om certifiering av fastigheter.

1. Vilka fastighetsägare har flest certifierade byggnader?

Som fastighetsägare eller fastighetsutvecklare är det väldigt intressant att ha en överblick över utvecklingen på marknaden samt hur konkurrenter ligger till. Från CBREs underlag kan vi ta fram antalet certifierade byggnader per fastighetsägare/-utvecklare. Här ser du de 10 företagen i Sverige med flest antal certifierade byggnader.

Baserat på listan har CBRE sammanställt några kvalitativa kommentarer.

• Riksbyggen arbetar med Miljöbyggnad i sin nyproduktion av bostäder vilket bidrar till deras höga volym.
• Vasakronan har en stor del av sitt bestånd certifierat. Totalt äger Vasakronan 174 fastigheter varav 159 av dem är certifierade i LEED och en i Miljöbyggnad. Att de uppnått den totala volymen beror på att de använder sig av LEED Volume där man använder sig av en koncept-prototyp som appliceras för samtliga fastigheter.
• Tre aktörer som nästan uteslutande använt sig av BREEAM för befintliga byggnader (BREEAM In-Use) är Fastighetskontoret Stockholm Stad, Castellum och Fabege.

2. Vilka är de vanligaste certifieringssystemen?

För att bedöma hur systemen fördelar sig sett till marknadsandel kan vi ta ut antalet certifikat per system:

Miljöbyggnad är det mest använda certifieringssystemet. Dock ska det noteras att detta troligtvis till stor del är bostäder. BREEAM kommer på andra plats, något som nästan uteslutande beror på hur relativt populärt det är för befintliga byggnader. På tredjeplats kommer LEED.

3. Hur ser fördelningen i betyg ut för de olika systemen?

Nu kommer vi till frågan som fastighetsägare eller -utvecklare ofta ställer:
”Vilket system är det lättast att få högt betyg i?”

Frågan kan vara väldigt relevant för ett företag som använder sig av gröna obligationer i sin finansiering.

Vi kan från underlaget konstatera att de vanligast förekommande betygen per system är Silver (Miljöbyggnad), Gold (LEED) samt Good (BREEAM). Samtliga betyg ligger i den ungefärliga mitten av deras respektive skalor.

Om vi vill få en mer detaljerad bild så kan vi ta fram fördelningen av samtliga olika betyg per system:

Nu har vi en klarare bild av hur betygen fördelar sig. Här är det dock viktigt att påpeka att flera andra faktorer än bara val av system påverkar sannolikheten att få ett visst betyg. En faktor som tydligt kan påverka fördelningen är till exempel om ett system används främst för nyproduktion eller befintliga byggnader. Som tidigare har konstaterats så används till exempel BREEAM främst för befintliga byggnader i Sverige och där är ju möjligheten att styra betyg lägre än för nyproduktion.

Mina slutsatser och vidare studier

Analyserna ovan är enbart baserade på det underlag som SGBC och BRE tillhandahåller publikt och vi är därmed begränsade i mängden parametrar vi har tillgång till. Med ytterligare parametrar så vore det önskvärt att svara på frågeställningar som till exempel:

• Givet en viss byggnadstyp och ett visst byggnadsår, passar LEED, Miljöbyggnad eller BREEAM bäst?
• Hur påverkas betyget av byggnadstyp, klimatskal, med mera?
• Kan vi med klusteranalys dela in byggnaderna i delmängder, något som till exempel kan vara intressant vid framtida förvärv?

Thomas arbetar inte kvar på CBRE. Du får gärna kontakta Linda Kjällén, Sustainability Manager, CBRE Sweden.

Lyssna på artikeln.