Sveriges Fastighetsblogg

Flexibilitet är inte en förmån – det är en strategisk systemfråga

Skriven av Gülsen Can | 5 november 2025


Debatten om flexibilitet har reducerats till en fråga om kontorsnärvaro. Men antalet dagar på kontoret är inte strategi – det är ett förenklat svar på en komplex fråga.

När vi gör närvaro till huvudfrågan missar vi kärnan: arbete handlar inte om plats – det handlar om design. Hur vi organiserar arbete avgör resultat, lärande och innovation över tid. Och just nu är det där många organisationer brister.

Närvaropolicys löser inte designproblem

Vi ser allt för ofta att företag försöker lösa strukturella utmaningar med symboliska åtgärder. Otydligt samarbete? Mer kontor. Svag kultur? Mer kontor. Oklara prioriteringar? Mer kontor. Men utan tydlig arbetslogik leder fler dagar på kontoret bara till fler möten, mer koordinationsstress – och mindre tydlighet.

Närvaro blir ett mål istället för ett medel. Vi börjar jaga synlighet istället för påverkan. Aktivitet istället för effekt. Varje gång vi försöker ersätta tydlighet med kontroll förlorar vi tempo. Närvarokrav är inte strategi – det är ett tecken på avsaknad av en.

Forskningen är tydlig

Stanfordprofessorn Nicholas Bloom visar att produktivitet framför allt avgörs av arbetsdesign, inte fysisk plats. MIT Sloan Management Review (2023) pekar på samma samband: högpresterande organisationer är intentionala i hur de organiserar arbete – de lämnar det inte åt slumpen. Och enligt Microsoft Work Trend Index 2024 saknar 68 % av ledare en modell för när team bör vara på plats och varför.

Det vi saknar är alltså inte fler kontorsdagar – utan tydligare logik för hur arbete ska utföras tillsammans.

Kontoret är viktigt – men inte av nostalgiska skäl

Det här är ingen argumentation mot kontoret. Tvärtom. Kontoret är en strategisk tillgång – men bara när vi använder det för det som faktiskt kräver mänsklig närvaro. Kontoret skapar värde när det används för arbete som bygger tex:

  • Relationer och förtroende – grunden för samarbete
  • Psykologisk trygghet – djupare dialoger och tillitsfull problemlösning sker oftare i rummet
  • Kulturell identitet – kultur byggs inte i policydokument, utan mellan människor och i arbetssätt

Men kontoret skapar inte det här automatiskt. Att vara på plats utan syfte är inte kultur – det är bara logistik. Kontoret måste användas avsiktligt. Annars får vi närvarokrav istället för värdeskapande.

Skillnaden stavas intentionell arbetsdesign

Två företag kan kalla sig hybrida och få helt olika resultat. Skillnaden handlar inte om policy – den handlar om design. Slumpmässig flexibilitet skapar otydlighet och tappad kraft över tid. Intentionell arbetsdesign skapar riktning, tydlighet och ansvar. Den svarar på frågor som:

  • Vilket arbete ska göras var – och varför?
  • När skapar fysisk närvaro bäst effekt?
  • Vilka arbetssätt driver lärande och tempo i vardagen?
  • Hur möjliggör vi autonomi utan att tappa riktning?

Flexibilitet är inte en förmån – det är infrastruktur för konkurrenskraft

Framtidens framgångsrika företag kommer inte definieras av hur många dagar de kräver på kontoret – utan av hur väl de översätter strategi till arbetssätt. Flexibilitet är inte en eftergift till medarbetare. Det är en modell för resultat när den görs rätt. Det är en ledningsfråga. Det är systemdesign. Skillnaden mellan att överleva och att vara relevant framåt kommer inte avgöras av kontorspolitik – utan av arbetslogik. Mindre kontroll. Mer klarhet. Mindre rigida regler. Mer riktning. Mindre nostalgi. Mer strategi. För arbetet har förändrats.

Det som avgör nu är inte var människor sitter – utan hur vi får människor och verksamheter att fungera bättre tillsammans och oftast är det fysiska mötet överlägset.

Kontakta Gülsen Can för att prata om er arbetsplatsstrategi.

Läs mer om arbetsstrategi och förändringsledning och om CBREs experter som arbetar med detta.