Rubrikerna har redan börjat komma om att energiintensiva verksamheter, som bagerier, får det tufft när elräkningarna börjar rulla in. Efter en betydligt dyrare vår än vanligt så har genomsnittspriserna fallit tillbaka under sensommaren, med dock stora regionala skillnader beroende på område (där norr är billigast och syd dyrast). Det har skapat en oro inför vintern.

Räddningspaket

Storbritannien har redan meddelat att man kommer spendera 150 miljarder pund för att skydda hushåll och verksamheter från skyhöga elräkningar. Det är 5,4 % av Storbritanniens BNP! Räkna med ett liknande scenario även i Sverige. I det här läget är det därför oerhört bra att den statliga skuldsättningen i den nordiska regionen överlag, och även i Sverige, är låg. Tyvärr eldar det ju även på inflationsbrasan, och agerar som en gas när centralbankerna står på bromsen.

Energianvändningen i fastighetssektorn 

 För svensk del stod bygg- och fastighetssektorn för 34 % av den totala energianvändningen i Sverige 2019 (källa: Boverket), vilket förstås även gör det till en brännande branschfråga.

En genomsnittlig kontorsfastighet i Stockholm har ett primärenergital om 140 kWh/m2. Ju större fastigheten är, desto mer omsorg har man lagt på att göra den energieffektiv. Det är inte konstigare än att det finns en skaleffekt, där det är mest lönsamt att lägga ner kostnader och tid på stora fastigheter med stor elräkning. Och besparingarna är förstås större ju större fastigheten är. (Det omvända är också sant, ju mindre fastighet, desto mer har man slarvat med energieffektiviteten).

Energieffektiviteten blir givetvis även viktigare desto högre priset för el och uppvärmning är. Med ett naturgasberoende Europa får även vi – trots att vi endast har 1-2% av vår energimix från naturgas, och inget av det från Ryssland – räkna med en dyrare elräkning i vinter. Det blir smärtsamt för många hushåll och företag, och vad gäller bagerier blir man också orolig för semelsäsongen.

På längre sikt

 Men på längre sikt så sätter det här också många viktiga krafter i rörelse, eftersom hushåll och företag är fantastiskt pragmatiska. Det rapporteras redan om rekordefterfrågan på solpaneler, alla sorters värmepumpar och isolering. Det går lätt att räkna hem alla sorters investeringar som hjälper till att sänka energikostnaderna när elpriserna är så höga. På sikt är det här inte bara bra för elräkningarna, utan även för klimatet. I dessa krigstider gör många energikällor även att det är svårare för främmande makt att slå ut svenska hushåll, som Ryssland just nu gör mot Ukraina.

Nyheterna från Ukraina påminner också om att en högre elräkning ändå är ingenting mot vad de är tvungna att gå igenom just nu.

Slutsats

På kort sikt blir de stigande el- och uppvärmningskostnaderna smärtsamma för hushåll och företag. På längre sikt ökar det investeringarna som gör det möjligt att klara klimatmålen.

Kontakta gärna oss om du vill veta mer!

Amanda Welander, Head of Research CBRE Sweden & Nordics: 

 Dzmitry Fando, Senior Research Analyst, CBRE Sweden

 Linda Kjällén, Sustainability Manager, CBRE Sweden

Läs mer om Research, på cbre.se och artiklar på Sveriges Fastighetsblogg.