Många undrar säkert över vad det egentligen försiggår kring Brexit och vad man kan vänta sig framöver. Vi sammanfattar i korthet vad det handlar om, och vad som kan tänkas hända framöver.

Vad har hänt?

Midsommar den 23 juni 2016 röstade britterna för att lämna EU. Den 29 mars 2017 aktiverades den s k artikel 50, som innebar en 2-års period för att förbereda Brexit till klockan 23.00 den 29 mars 2019. Efter ytterligare uppskjutningar kom man tillslut överens om att förlänga artikel 50-processen till den 31 oktober 2019.

Det utträdesavtal som framförhandlats av Theresa Mays regering ansågs inte acceptabelt av parlamentet och har i omgångar röstats ned. Theresa May har nu avgått och en ny ledare för Tories har utsetts, nämligen Boris Johnson.  

Varför har utträdesavtalet röstats ner?

För en utomstående kan det vara svårt att förstå vad det är som är så kontroversiellt. Varför vill inte brittiska parlamentet rösta igenom det utträdesavtal som Theresa May har förhandlat fram?

Den kontroversiella biten i avtalet är det som rör den s k backstop, och berör gränsen mellan Nordirland och Irland. Nordirland röstade som bekant för att stanna i EU, och man befarar att den lokala ekonomin skulle påverkas mycket om en hård gräns infördes mot Irland. Det finns dessutom historiska skäl. Det var länge oroligt på Nordirland (som de själva refererar till som the troubles), och som avslutades i och med the Good Friday agreement den 10 april 1998. Det finns därför en oro att Brexit kan riva upp gamla sår.

Man kan heller inte dra en hård gräns igenom irländska sjön, eftersom det då skulle dela landet, vilket också anses helt oacceptabelt. I debatten har faktiskt gränsen mellan Norge och Sverige anförts som ett exempel på hur man skulle kunna hantera gränsen mellan Nordirland och Irland. Mycket av registrering av lastbilar etc. görs elektroniskt istället för via vaktkurer och bommar. Ett sådant system kan dock ta ganska många år att implementera och kosta mycket pengar.

Den föreslagna lösningen i utträdesavtalet var därför att Nordirland tillfälligtvis är kvar med EU-regler, och en mjuk gräns. Det oroade dock Tories, eftersom man befarar att man kommer tvingas stanna inom EU på grund av det, mot sin vilja. Framförallt skulle inga kontroller medföra att det kan bli svårare för Storbritannien att ingå handelsavtal med andra parter.

Vill du läsa mer om Brexit och hur det kan komma påverka fastighetsbranschen?
Ladda ner materialet från våra kollegor i UK, se längre ner i artikeln.

Vad händer nu?

Den stora skillnaden i Boris Johnsons omförhandlade avtal gentemot Theresa Mays är att man helt enkelt kör över protestanterna på Nordirland och lägger en hård gräns vid flygplatser och hamnar, istället för mellan Nordirland och Irland. Det innebär att det inte blir några vaktkurer och bommar vid gränsen – sådana har för övrigt tidigare demolerats av de nordirländska katolikerna, som inte vill se en hård gräns mot Irland. Varor som kommer in till Nordirland från Storbritannien måste därför betala EU:s importskatter; skatten skulle sedan återbetalas om varan ifråga stannar inom Nordirland (dvs. inte flyttas vidare till Irland).

I Boris avtal står det även en politisk deklaration som berör den långsiktiga relationen mellan Storbritannien och EU, där står att man avser basera relationen på ett frihandelsavtal.

Boris Johnson verkar nu få grönt ljus för sitt omförhandlade avtal, men avslag på tidsfristen, alltså att man ska ha lämnat 31 oktober. Den verkar nu bli framflyttad till 31 januari, och Donald Tusk har rekommenderat EU-länderna att godkänna detta. Samtidigt förbereder oppositionen en mängd ändringsförslag i avtalet i syfte att få till ett nyval, så det blir en fortsatt spännande höst i det brittiska parlamentet. Boris Johnson har även hotat att slänga hela utträdesavtalet i papperskorgen och hålla allmänna val innan jul, eftersom han absolut inte vill skjuta upp det till den 31 januari.

Vad innebär alternativen?

Om man till slut röstar igenom ett utträdesavtal i någon form, inträder en ny period medan man förhandlar om de nya handelsavtalen (FTA, eller Foreign Trade Agreement). Tanken är sedan att det nya handelsavtalet skulle träda i kraft vid årsskiftet 2020/2021.

Om man istället kraschar ut ur EU och lämnar utan något slags avtal på plats, träder istället WTO-regler in. Effekterna av det anses bli mycket negativa; omedelbara effekter spås bli 10% depreciering av pundet och 0.25% räntesänkning. På kort sikt kommer man få 5–15 % ökning i exportkostnader; -2.1 % påverkan på BNP över 2 år; risk för recession samt en halvering i kommersiella fastighetspriser vid en rörig no deal brexit (prognoser från Oxford Economics och Bank of England).

Långsiktiga negativa effekter spås vara -9.3 % sänkt BNP över 15 år (enligt HM Treasury). Den sektor som verkar påverkas mest är Bank och finans, där flera redan meddelat att man kommer flytta huvudkontor.

Vilka länder påverkas mest?

Det land som har högst export till Storbritannien som % av BNP är tveklöst Irland, nästan 8%. Därefter kommer Belgien, strax över 6 %, Nederländerna med 6% och Tjeckien runt 3,8 %. Storbritannien är Sveriges 7:e största handelspartner och är strax över 2 % av BNP för oss. Tyskland, som är vår största handelspartner, har dock runt 2,5 % i export av BNP till Storbritannien, så det skulle möjligtvis kunna bli vissa indirekta effekter.

Mest sannolika resultatet

Brexit kommer att ta runt 5 år att uppnå, och är något vi får leva med just nu. Trots att sannolikheterna för extremerna är höga, är det fortsatt troligast att det blir en soft exit. Migration har högst prioritet på dagordningen, och man är beredd att offra tillgången till den gemensamma marknaden för att få en högre kontroll. Global handel har dock större betydelse för Sverige än Brexit; svag tillväxt är heller inte detsamma som ingen tillväxt. Det blir sannolikt en mildare omprissättning, och spridningsriskerna är begränsade.