CBRE har utvecklat ett ramverk för att kunna jämföra olika städers motståndskraft mot klimatförändringar. Syftet är att ge vägledning till vilka investeringar som behöver göras i en fastighet på kort och lång sikt.

Nyligen genomfördes CBREs "European City Sustainability Study 2024", som rankar europeiska städer baserat på deras motståndskraft mot klimatförändringar. Som fastighetsägare kan förståelsen för klimatresiliensen i olika marknader ge värdefulla insikter för fastighetsinvesteringar.

Studien utvärderade 42 städer över hela Europa och beaktade faktorer som omställningsrisk, olika standarder för byggnadsprestanda, luftföroreningsnivåer, översvämningsrisker och implementering av förnybar energi. Genom att bedöma dessa nyckelindikatorer syftar rapporten till att hjälpa fastighetsproffs och investerare att bättre förstå de möjligheter och utmaningar som varje marknad erbjuder.

Undersökningen avslöjade att Stockholm är etta bland de 42 europeiska städer som bäst står emot klimatets påverkan på fastighetsvärdet. Bland de tio i toppen återfinns också Göteborg medan Malmö hamnar mitt i listan. Topp tio (utan rangordning):

• Amsterdam
• Birmingham
• Göteborg
• Helsingfors
• London
• Manchester
• Oslo
• Paris
• Rotterdam
• Stockholm

CBREs ramverk och metod är konsekvent och gemensam för Europa och Nordamerika. Det ger oss möjlighet att bedöma klimatriskers påverkan på fastighetsvärden eftersom vi kan kombinera med egna, lokala data om fastighetsvärden, renoverings- och byggkostnader, certifieringstakt, m.m.

Kriterierna som används i ramverket är enligt följande:

När vi tillämpar ovanstående kriterier så framträder några faktorer som gemensamma för de städer som hamnar bland topp tio i Europa. Bland de gemensamma återfinner vi:

• Mer än hälften har nettonoll-mål på stadsnivå tidigare än 2050.
• Lägre relativa renoveringskostnader.
• Över hälften har en viss grad av reglering av minimienergieffektivitet som förhindrar uthyrning av energiineffektiva portföljer.
• De flesta har lägre historiska skador från klimatkatastrofer än genomsnittet och lägre framtida översvämningsrisker.
• Hälften har låg påverkan på vattenförsörjningen.
• Nästan alla har lägre luftföroreningar än provets genomsnitt.
• Alla har ökat användningen av förnybar energi under de senaste fem åren.
• De flesta har mer än 20 % av sina totala kontorsbyggnader certifierade.

Våra undersökningsresultat leder till några rekommendationer för beslutsfattare som vill bedöma klimatrisker för kommersiella fastigheter. Även om riskbedömningar på stadsnivå är ett användbart verktyg så är det viktigt att förstå riskvariationerna inom en stad. De städer som vår studie identifierar som de mest motståndskraftiga innehåller tillgångar som är sårbara för klimatrisker. Likaså innehåller städer, som identifierats som mer sårbara, tillgångar som är motståndskraftiga och kan erbjuda betydande möjligheter för investerare och hyresgäster.

Några tips till dig som ska göra en due diligence. Det är viktigt att vara uppmärksam på följande:

• Omställningskostnaden tenderar att vara lägre i relativa termer för tillgångar med högre värde, men det är inte alltid fallet. Kostnaderna är beroende av byggnadens egenskaper och kan öka avsevärt för vissa historiska byggnader eller byggnader som kräver omfattande ombyggnation.
• Små skillnader i läge kan ha stor skillnad på fysisk riskexponering. Vid, till exempel, översvämning kan byggnader bara några meter ifrån varandra ha olika riskprofiler på grund av faktorer som höjd och om en byggnad har källare. Använd de mest granulära klimatdata som finns tillgängliga för att utvärdera risker.
• Även om anpassningsåtgärder kan vara starka på stads- och landsnivå, finns det ingen garanti för att enskilda tillgångar kommer att dra nytta av detta. Till exempel har fördelarna med en nationellt hög produktion av förnybar el bara stora fördelar för byggnaders utsläpp om byggnadsuppvärmningen är elektrifierad. Bedöm i vilken utsträckning dina byggnader drar nytta av förnybar energi med låga koldioxidutsläpp.

Vill du veta mer om vårt ramverk, vår undersökning, beräkningar, eller hur vi kan hjälpa dig med klimatstrategier?

Linda Kjällén, Natalie Zingmark, Kevin Salwathura