Vill du hellre lyssna på artikeln? Klicka här.

Nästan dagligen läser vi om detaljhandelsföretag, både i Sverige och utomlands, som ansöker om konkurs. Mer än var fjärde detaljist plågas av negativa rörelsemarginaler och utslagningen har redan börjat. Tusentals butiker kommer sannolikt att tvingas stänga fram till 2025, men vem sitter egentligen med Svarte Petter? Är det detaljisterna, fastighetsbolagen eller investerarna?

Nyligen släpptes rapporten ”Svenska Köpcentrum 2018” av HUI och NCSC. Rapporten innehåller bland annat prognoser och scenarier avseende hur köpcentrum (inglasade gallerior) och handelsområden (volymhandel i externa lägen) kan komma att påverkas av detaljhandelns pågående strukturomvandling.

När man skriver en rapport som denna får man vanligtvis svar på sina egna frågor i takt med att rapporten tar form. Den här gången har jag fler frågor än svar efteråt. När vi analyserade e-handelns potentiella effekter på de fysiska handelsplatserna stod det klart att köpcentrumen sannolikt kommer att påverkas mer negativt än handelsområdena fram till 2025. Vad händer med ett handelsområde om all tillväxt sker på nätet? När konsumtionsunderlaget för fysisk handel viker, vilken strategi behövs då för att bemöta detta?

Handelsområdenas dilemma

Dagligvaruhandelns stora aktörer satsar nu stenhårt på sin e-handel och investerar hundratals miljoner i nya logistiklösningar. Livsmedelsförsäljningen på nätet har ökat med cirka 30 procent i år, men utgör endast omkring 2 procent av branschens totala omsättning. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta, vilket innebär mycket högre andelar för mat på nätet inom 10-15 år. Andra branscher, så som elektronik, möbler och järn och bygg, har kommit längre i denna strukturomvandling. Alla dessa har stora enheter med mycket butiksyta i handelsområdena. Vad händer när mer av deras försäljning flyttar ut på nätet? Vad händer när vi börjar veckohandla maten på nätet och när blir stormarknaderna ett förlegat butiksformat?

Givetvis är detta generella penseldrag, men det övergripande händelseförlopp som beskrivs ovan är något jag personligen tror kommer att inträffa. Följdfrågan blir då vad som ska fylla dessa lokaler i framtiden. Handeln krymper sakta sina format och flyttar närmare de naturliga konsumentflödena. Logistik byggs för fullt, men blir också effektivare. B2B-handeln digitaliseras på samma sätt som B2C-handeln. Finns det ett tillräcklig konsumtionsunderlag för de 4,5 miljoner kvadratmeter som finns i Sveriges 139 handelsområden? Vilka är de framtida hyresgästerna i externhandeln?

Sist men inte minst – vi bygger fortfarande mer volymhandel. I skrivande stund finns planer för ytterligare 1,3 miljoner kvadratmeter handelsyta i externa lägen.

Min slutsats

Jag tror att de som i slutändan kommer att sitta med Svarte Petter är fastighetsägare och investerare med en stor exponering mot volymhandel. De som arbetar datadrivet och med tydliga strategier för sina handelsområden kan dock hitta sätt att navigera det skiftande detaljhandelslandskapet.

Lyssna på artikeln:

Vill du beställa rapporten "Svenska Köpcentrum 2018" av HUI och NCSC?

Klicka här för gå till beställningssidan.