En av trenderna inom hållbarhet är cirkulär ekonomi. Idén är dock inte ny utan har sitt ursprung i slutet av 1970-talet inom tillverkningsindustrin med begreppen ”vagga-till-vagga” respektive ”vagga-till-graven”.

En enkel definition: I en linjär ekonomi går varor, material och produkter från tillverkning till användning, och slutligen till deponi eller motsvarande. En cirkulär ekonomi suddar ut gränserna när ingående och utgående material, energi och naturresurser placeras i mer cykliska system.

Till viss del görs detta redan men den outnyttjade potentialen är stor. Låter det jobbigt, onödigt eller dyrt? Läs vidare så förklarar jag på ett enkelt sätt!

Potential, pengar, pinaler

”Dear Optimist, Pessimist, and Realist. While you guys were busy arguing
over the glass of water, I drank it. Sincerely, the Opportunist”
- Okänd

Ett av de tidigaste argumenten för en cirkulär ekonomi är att levnadsstandarden skulle kunna behållas eller öka. Det till skillnad från modeller som enbart går ut på att minska konsumtionen av olika resurser. Uppsidan kan dock vara större än bara status quo. McKinsey & Company har tagit fram flera rapporter om potentialen för en omställning till en cirkulär ekonomi. Citatet nedan beskriver sammanfattat möjligheterna för Europa:

“This study provides new evidence that a circular economy, enabled by the technology revolution, allows Europe to grow resource productivity by up to 3 percent annually. This would generate a primary resource benefit of as much as €0.6 trillion per year by 2030 to Europe’s economies. In addition, it would generate €1.2 trillion in non-resource and externality benefits, bringing the annual total benefits to around €1.8 trillion versus today”.
- Growth Within: A Circular Economy Vision or A Competitive Europe, McKinsey & Company

Detta skulle även gå hand i hand med en minskning av koldioxidutsläppen med 48 % bara inom branscherna livsmedel, transporter och bygg och fastighet.

Möjliga besparingar inom den byggda miljön

Hur ser det då ut inom branscherna bygg och fastighet?

På Europeisk nivå så finns det stora möjligheter till besparingar och förbättringar. Det genomsnittliga kontoret i Europa nyttjas bara till mellan 35 och 50 % enligt McKinsey. Och då har man bara räknat in vanliga arbetstider. Det är ytor med inredning och interiörer som inte nyttjas i närheten av sin potential.

Därtill står avfall från byggprojekt och rivning. Det står för 25-30% av allt avfall i EU vilket utgör en stor potential för återbruk och återvinning. I dagsläget går väldigt lite av detta till återvinning och ännu mindre återbrukas i helhet eller på komponentnivå.

Cirkulär ekonomi för kontor

I augusti 2018 kom Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, ”IVL” Svenska Miljöinstitut, ut med rapporten ”Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor”. Resultatet visar att återbruk för enbart ett avgränsat antal produkter inom kontorsinteriörer och -inredningar på nationell nivå skulle kunna spara 1,3 miljarder kronor, 43 000 ton koldioxid och 25 000 ton produkter. För att kunna utnyttja den här potentialen krävs nya modeller, system och marknader.

Min slutsats

Det finns en stor potential att på ett direkt lönsamt sätt arbeta med hållbara cirkulära modeller i fastighetsbranschen. I dagsläget är potentialen därtill nästan helt outnyttjad vilket ger utrymme för föregångare att skaffa sig långsiktiga fördelar. Jag förutsätter att vår bransch är full med skickliga människor som ser möjligheterna. Många har dessutom egna idéer om hur detta kan göras. Jag tror dock att störst effekt och potential finns genom att samarbeta.

Thomas arbetar inte kvar på CBRE. Du får gärna kontakta Linda Kjällén, Sustainability Manager, CBRE Sweden.