Hur funkar de nya ränteavdragsreglerna i en fastighetskoncern egentligen - komplext och materiellt orimligt?

Vill du hellre lyssna på artikeln? Klicka här.

Sedan den 1 januari i år har vi i Sverige nya skatteregler för företagssektorn. Och det är en riktigt stor regelförändring vi drabbats av - och kanske särskilt gäller det dig som verkar i fastighetssektorn.

Vi i PwCs fastighetsgrupp har av naturliga skäl haft anledning att gång på gång analysera olika situationer mot de nya reglerna för att undersöka effekterna av de nya reglerna och kommenterar utvecklingen i vår egen skatteblogg.

Stor komplexitet

Ju mer man sätter sig in i reglerna desto tydligare blir komplexiteten och det särskilt för större koncerner om man också beaktar effekterna i samspelet med andra skatteregler, t.ex. kring koncernutjämning och underskott. Lagstiftaren har i sin konsekvensanalys av allt att döma utgått från koncerners tänkta utfall som om de vore ett enskilt bolag, men skapat ett system av regler som praktiskt sett inte likställer koncerner med verksamheter bedrivna i singelbolag.

Behov av noggrann analys – kan digitala verktyg hantera komplexiteten?

Alla större fastighetskoncerner har också förstått behovet av noggrann analys av utfallet av föreslagna regler och att inte på något sätt förlita sig på en analys av enbart koncernresultatet. Årsslutsplanering för noggrann allokering av resultat och underskott i en större koncern för att optimera utnyttjandet av ränteavdragen kommer vara av en allt större vikt. Många söker och andra kan leverera digitala verktyg för analysen och den praktiska hanteringen.

Men det är då viktigt att verktyget du valt att tillämpa i din koncern kan hantera all komplexitet i lagstiftningen så att du kan känna dig trygg och förlita dig på resultatet. En sådan komplexitet som kan leda till överraskningar är den s.k. koncernbidragsspärren i underskottsreglerna.

Ett exempel

Tänk dig att ditt företag hade underskott vid utgången av föregående beskattningsår. För det fall ditt ägarbolag fått det bestämmande inflytandet över detta underskottsföretag, eller om det kommer in ett nytt bolag i koncernen där ditt underskottsföretag finns, inträder en så kallad koncernbidragsspärr.

Koncernbidragsspärren finns där för att förhindra att ett underskottsföretag under viss tid ska kunna dra av underskott, som finns kvar från tiden före en ägarförändring, mot koncernbidrag som underskottsföretaget får från nya företag inom koncernen. Det egna resultatet skall dock fortsatt få kvittas mot sådant gammalt underskott, är det meningen.

I samband med införandet av den generella ränteavdragsbegränsningsregeln uppstår en situation där flera olika regler baseras på, men också påverkar, det skattemässiga resultatet. Därför behövs en turordning för i vilken ordning dessa olika regler ska tillämpas. Den turordning lagstiftaren lagt fast innebär att koncernbidragsspärren ska tillämpas före den generella ränteavdragsbegränsningsregeln. Detta medför vissa märkliga effekter, beaktat syftet med koncernbidragsspärren.

Hur tolkas turordningsregeln?

Turordningsregeln innebär att ditt underskottsföretag ovan inte kan kvitta en eventuell ej avdragsgill ränta som måste återläggas till beskattning mot underskottet. Och den effekten uppstår alltså oavsett om ditt underskottsföretag mottar några koncernbidrag eller inte. Detta eftersom koncernbidragsspärren tillämpas före den generella ränteavdragsbegränsningsregeln. Vid tillämpningen av koncernbidragsspärren har du inte ännu återlagt räntan, och resultatet du får kvitta mot det inrullade underskottet är lägre. Resten av underskottet lämnas outnyttjat. Och sedan skall du återlägga den ränta som du inte får dra av till beskattning! Är detta rimligt? Inte alls, menar jag. Men en noggrann läsning visar att det nog varit lagstiftarens mening.

Jag kan också konstatera att Svensk Näringsliv uppmärksammat problemet och nu gjort en hemställan till finansdepartementet om en lagändring. 

Min slutsats

Om det redan var svårt nog att ha kontroll på och följa hanteringen av de spärrade underskotten i en större fastighetskoncern, så är det nu verkligt viktigt att skaffa sig denna kontroll! Och har du ett digitalt verktyg på plats för din konsolidering och planering - se till att det “tänker” och räknar rätt!

Peter Lindstrand 
Partner, Tax & Legal Services, PwC

Peter skriver för skattebloggen Tax matters, till vardags. 

Lyssna på artikeln:

Peter Lindstrand | Gästförfattare

Peter Lindstrand | Gästförfattare

Peter Lindstrand är Partner på PwC, på avdelningen Tax & Legal Services. Peter arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktad på skattefrågor för fastighets- och byggbolag. Kontaktuppgifter: +46 0709 293197

peter.lindstrand@pwc.com