Samhällsfastigheter, hausse eller skäl till fortsatt popularitet? En moderators summeringar.

Den stadiga utvecklingen gav Fastighetsvärlden skäl att den 17 november återigen anordna ett seminarium om just Samhällsfastigheter. Fastighetsutvecklare, investerare, kommuner, arkitekter, advokater och andra intressenter samlades för att ta del av dagens debatter och samtal.
CBRE var på plats med Linda Kjällén, som modererade dagen tillsammans med Jan Wifstrand, Rapidus.

Samhällsfastigheter

Samhällsfastigheter benämns ibland som "det nya svarta" inom branschen. 2014 fick vi definitionen av samhällsfastigheter som: ”Fastighet som brukas till övervägande del av skattefinansierad verksamhet och är specifikt anpassad för samhällsservice. Dessutom inkluderas trygghetsboende under begreppet samhällsfastigheter.” Idag är det vedertaget vilka fastigheter som avses och sedan definitionen har det skett en stadig utveckling bland befintliga och nya aktörer som vill ta marknadsandelar. Dessa fastigheter har ofta långa hyresavtal med säkra hyresgäster inom stat, kommun och landsting. Den jämförelsevisa osäkerheten är attraktivt låg. När pandemin har satt sina spår i marknaden för kontorsfastigheter och retail bland annat, har denna sektor varit stadig och till och med uppe på rekordhöga nivåer tidigare i år. Något vi och flera med oss har rapporterat.

Demografin ställer nya krav

Befolkningens förändringar är den viktigaste drivande faktorn bakom efterfrågan på samhällsfastigheter. Det är främst demografiska utmaningar och investeringsbehov som får kommuner att avyttra samhällsfastigheter eller hyra in lokaler. 

foto: fastighetsvärldenMaria Pleiborn, demograf från WSP, visade att befolkningen i Sverige inte växer lika starkt som tidigare och den avgörande faktorn är immigrationen. Samtidigt som vi verkar ha nått peaken med andel barn och unga i samhället, ökar 80+arna stadigt över hela landet. Något som präglade diskussionen under dagen med flera inslag om hur vi skapar äldreboenden och omsorgsboenden etc. som är värdiga och humana.

Kommuners och regioners ekonomi är bättre, men inte tillräcklig

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, beskrev det ekonomiska läget bland kommuner och regioner, som generellt hade ett större överskott under 2020 är vanligt. Hon underströk att pengarna bör prioriteras till:

  • Klimatåtgärder och klimatanpassning - där hon understryker att det kommer att vara dyrare att åtgärda än förebygga anpassning, så här behöver vi öka takten.

  • Digitalisering, omställning till nära vård. Vi ska ta hjälp av tekniken för en trygg, effektiv och säker vård.

  • Få personer långt från arbetsmarknaden i arbete.

Äga eller hyra?

Huruvida kommunerna ska äga eller hyra fastigheter för sin verksamhet var en röd tråd genom hela dagen och Mikael Lundström, Svefa, beskrev marknadsläget inför fortsatt debatt med kommunstyrelsens ordförande i Nacka och Sundbyberg. Därefter följde en duell på ämnet mellan Per Lindvall, ekonomisk journalist, och Oscar Lekander på SBB.
Det fanns såklart röster och situationer där man kan vara för eller emot. Som till exempel, att det kan vara en bra affär så länge kommunen inte säljer av hela sitt bestånd till en aktör och får ett dåligt förhandlingsläge etc. Mikael summerade det som att det inte är en fråga om att äga eller hyra utan och. Vilket sammanfattar den övergripande frågeställningen bra.
För de som är intresserade av att veta mer om kommunernas dilemma kring avyttringar av samhällsfastigheter, kan gärna läsa detta exjobb. Per Lindvalls argument till att inte sälja finns i denna artikel.

Försvarets tillväxt

En pågående trend är att avyttra kommunala fastigheter till privata aktörer, det kan inte minst SBB vittna om. De har ett nytt ben som riktar in sig på statlig infrastruktur, där de vill hjälpa försvaret med satsningen på infrastruktur och fastigheter som nu görs i efterdyningarna av Försvarsbeslut 2020. Den tidigare stridspiloten Fredrik Hedén, med erfarenhet och kännedom om försvaret och deras verksamhet, leder satsningen inom SBB Statlig Infrastruktur. Läs artikeln med Fredrik från seminariet här.

Humant och hållbart

Den demografiska utvecklingen talar sitt tydliga språk. Vi skulle behöva bygga tre nya äldreboenden i veckan, i tio år för att tillgodose behoven. Merparten av dagens äldreboenden är byggda på 60-, 70- och 80-talet och har en del att önska för att återspegla dagens kunskaper om demensvård, välfärdsteknologier, smittskydd och hållbarhet. Dan Sehlberg från Sehlhall fastigheter var tydlig när han presenterade, att ungefär 350 av dagens äldreboenden inte håller måtten och borde stängas till fördel för nybyggnation till en värdig och human standard. För att nå dit önskar han att tillståndsplikten ska omfatta både kommunala och privata aktörer. Något som endast gäller privata aktörer idag.Kvalitén bland dagens äldreboenden beskrevs som "katastrofdålig" under panelsessionen mellan Ulla Bergström, Sweco Architects, Alex Mabäcker, Odalen, och Lena Sjöberg Nilsson, Gatun Arkitekter. Vi måste sörja för att utgå från människan när nya projekt utvecklas och för paneldeltagarna är det självklart att hållbarhet, kvalitet och det humana perspektivet tar plats tidigt i utvecklingsstadiet. Ett bra utgångsläge är att fundera kring hur man själv skulle vilja bo när vi blir äldre. Pandemin har gett bränsle till debatten om boenden för de äldre. Nu är ett utmärkt läge att satsa. Läs fullständig summering av panelsessionen här.

Foto: Gunnar Eld
Foto: Gunnar Eld 

Spaningar från VD-panelen

Dagen avslutades med en VD-panel där utvecklare av samhällsfastigheter framtidsspanade och berättade om aktuella satsningar just nu. Ett samtal mellan Anette Frumerie, Rikshem, Nils Styf, Hemsö och Michael Moschewitz, Genova, som var eniga om att detta inte är en tillfällig hausse bland privata aktörer, snarare tvärtom. Jag passade på att fråga om deras olika hållbarhetsengagemang och fick bland annat svar som gröna obligationer, koldioxidneutrala äldreboenden, genomgång av det befintliga beståndet, träbyggande och cirkularitet.

Har du frågor till Linda eller vill boka ett möte med henne? Du når henne på mailadressen: linda.kjallen@cbre.com

Linda Kjällén

Linda Kjällén

Linda har jobbat med hållbart samhällsbyggande i över 11 år och har bland annat varit med och byggt upp och utvecklat Sweden Green Building Council (SGBC). Linda hjälper hyresgäster, fastighetsägare och olika projekt att sätta och nå ambitiösa och konkreta hållbarhetsmål. Hon har gedigen erfarenhet inom olika miljöcertifieringar och är en flitigt anlitad föreläsare och moderator i många olika forum.
Kontaktuppgifter: +46 (0)702045178

linda.kjallen@cbre.com

Prenumerera på nya artiklar

Prenumerera på nya artiklar

Senaste inläggen

Kategorier