Hur ska tjänster med anknytning till fastigheter hanteras från ett momsperspektiv? Högsta Förvaltningsdomstolens avgörande ger upphov till nya frågor som våra gästförfattare besvarar.
PwCs experter inom skatte- och momsfrågor för fastighets- och byggbolag, Henrik Gustafsson och Hillevi Söderberg, har analyserat Högsta Förvaltningsdomstolens avgörande. Våra gästförfattare från PwC och deras artiklar är några av de mest lästa artiklarna på Sveriges Fastighetsblogg.
Co-working och co-location
I början av februari 2021 kom Högsta förvaltningsdomstolen (“HFD”) med tre avgöranden om hur tjänster med anknytning till fastigheter ska hanteras från ett momsperspektiv. Avgörandena handlar om s.k. co-working och co-location och innebär enligt vår mening att HFD snävar in vad som kan anses vara momsundantagen fastighetsupplåtelse.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) om co-working
Co-working innebär i detta sammanhang att gemensamma arbetsytor upplåts till hyresgäster genom medlemskap/prenumerationer. I medlemskapen ingår olika omfattning av kringtjänster så som t.ex. reception, möjlighet att boka mötesrum, posthantering, servering av kaffe och frukt, möjlighet att nätverka med andra medlemmar mm.
Vi har i en tidigare artikel skrivit om att skatterättsnämnden år 2019 ansåg att co-working är en en momsundantagen fastighetsupplåtelse. Detta kom som en överraskning för co-workingsbranschen eftersom skatterättsnämnden i ett förhandsbesked år 2011 ansåg att att co-working var en momspliktig tjänst. Förhandsbeskedet skapade en stor oro för fastighetsägare som hyr ut fastigheter för co-working och för co-workingoperatörer, eftersom ett sådant synsätt innebär att fastighetsägaren inte har rätt att dra av moms på kostnader som är hänförliga till lokalen (frivillig skattskyldighet är inte möjlig) och operatören har inte rätt att dra av moms på kostnader som är hänförliga till verksamheten.
I sina avgöranden bedömer HFD tre typer av co-workingmedlemskap. I det första medlemskapet har medlemmen inte garanterad rätt till en arbetsplats eller viss yta. HFD anser att det i detta fall inte finns någon momsundantagen fastighetsupplåtelse, vilket innebär att tillhandahållandet är en övrig momspliktig tjänst. I det andra medlemskapet är medlemmen garanterad en viss arbetsstation, dock inte i ett eget rum. HFD anser att det i detta fall finns ett moment av momsundantagen fastighetsupplåtelse. Upplåtelsen är dock sammansatt med andra momspliktiga tjänster och ska ses som en enda tjänst. Eftersom undantag ska tillämpas restriktivt ska hela tjänsten behandlas som momspliktig. I det tredje fallet har medlemmen tillgång till ett visst låsbart utrymme. HFD bekräftar att detta, liksom tidigare, är en momsundantagen fastighetsupplåtelse som kan omfattas av frivillig skattskyldighet.
HFD om co-location
Co-location innebär att ett visst utrymme i en datorhall upplåts, t.ex. ett låsbart rack, en låsbar bur eller ett helt rum. Utöver förvaring av kundens servrar brukar det ingå kringtjänster som internetuppkoppling och säkerställande av att servrarna används under optimala förhållanden (övervakning och reglering av fukt, temperatur, elförsörjning mm).
HFD ansåg i två avgöranden från 2008 och 2016 att upplåtelse av serverrack är en momsundantagen fastighetsupplåtelse. EU-domstolen ansåg tvärt om i ett avgörande från 2020 att upplåtelse av serverrack inte är en momsundantagen fastighetsupplåtelse, förutsatt att leverantören inte enbart passivt ställer en yta till sina kunders förfogande och att apparatskåpen inte ingår som en integrerad del i byggnaden i vilken de är installerade.
I det nya avgörandet konstaterar HFD att bolaget i det aktuella målet åtar sig att tillhandahålla högt specialiserade co-locationtjänster. Kunderna får huvudsakligen anses efterfråga tillgång till konnektivitet, medan den exklusiva rätten att disponera ett visst utrymme i datacentret får anses vara av underordnad betydelse till detta. HFD bedömde därför att bolagets tjänster är övriga momspliktiga tjänster.
PwCs kommentarer
Vår uppfattning är att HFD styrt om kursen och öppnat för att fler typer av tillhandahållanden ska kunna ses som obligatoriskt momspliktiga tjänster, istället för momsundantagna fastighetsupplåtelser. Den största förändringen är i vår mening att det i co-workingfall nr 1 inte krävs några kringtjänster alls för att tillhandahållandet ska ses som en momspliktig tjänst. Bara det faktum att hyresgästen inte har rätt att ta en plats eller yta i besittning och utestänga andra från denna innebär att det inte rör sig om en momsundantagen fastighetsupplåtelse. Den som tillhandahåller co-working bör nu slippa gränsdragningsproblem som “hur mycket kringtjänster måste vi ha för att det inte ska vara en momsundantagen fastighetsupplåtelse?” En annan förändring är att den del i ett tillhandahållande som avser fastighetsupplåtelse oftare kan ses antingen som likvärdig de övriga tillhandahållandena (co-working nr 2) eller en underordnad del av ett sammansatt tillhandahållande (co-location) och att det i båda dessa fall ska ses som ett enda momspliktigt tillhandahållande. Det kan nu förväntas att Skatteverket återkommer med sin syn på domarna i ställningstaganden.
Avgörandena är goda nyheter för fastighetsbranschen eftersom momsundantagna fastighetsupplåtelser inte ger rätt till momsavdrag. Det får inte glömmas att momssystemet i grunden inte är tänkt att belasta näringsidkare, utan konsumenter. Det finns många undantag på fastighetsområdet men de har ofta sitt ursprung i ett intresse att tjänsterna ska bli billigare för konsumenter, inte dyrare för näringsidkare. Den rättsutveckling som tidigare varit på fastighetsområdet har enligt vår mening inte gynnat konsumenter utan istället fördyrat för näringsidkare.
Läs tidigare artiklar skrivna av PwCs skribenter >>
Momssmäll kan vänta för den som tillhandahåller co-workingytor
Byta hyresgäst?
Ränteavdragsreglerna i en fastighetskoncern.
Läs mer på skattebloggen Tax matters och om PwCs fastighetsgrupp.
