PwCs experter inom skatte- och momsfrågor för fastighets- och byggbolag, Peter Lindstrand och Henrik Gustafsson, analyserar hur momsen kan påverka co-workingytor.
Co-working
Uthyrning av co-workingytor har blivit allt vanligare. Begreppet co-working har ingen definition, men i denna artikel syftar det på att ytor upplåts till flera hyresgäster och att det i upplåtelsen ingår kringtjänster såsom reception, tillgång till mötesrum, posthantering, servering av kaffe och frukt, föreläsningar mm.
Co-working brukar marknadsföras som en smidig lösning för den som inte vill ha ett fast kontor och som en utmärkt möjlighet för företagare att nätverka och interagera med andra företagare.
Nya förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) ändrar den tidigare synen på co-working
SRN ansåg i ett förhandsbesked 2011 att tillhandahållande av co-workingytor ska anses som en fullt momspliktig tjänst. I november 2019 ansåg SRN i två nya förhandsbesked med liknande förutsättningar som i det tidigare förhandsbeskedet att tillhandahållande av co-workingytor ska anses som en momsfri tjänst. Tre av sju ledamöter i SRN var skiljaktiga i båda förhandsbeskeden och förhandsbeskeden är överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD).
Vad innebär det nya synsättet för fastighetsägare och operatörer som tillhandahåller co-working?
Konsekvenserna om HFD skulle komma till samma slutsats som SRN är mycket omfattande för fastighetsägare och för den som tillhandahåller co-workingytor. Den momsfria co-workingtjänsten kan inte omfattas av frivillig skattskyldighet för moms, eftersom frivillig skattskyldighet bl.a. kräver att hyresgästen har exklusivt tillträde till lokalen. Om HFD liksom SRN skulle anse att tillhandahållande av co-working ska vara undantaget från moms så får det följande konsekvenser:
-
Fastighetsägaren har inte rätt att dra av moms på kostnader som är hänförliga till co-workinglokalerna.
-
Om fastigheten även används för momspliktig verksamhet sänks momsgraden i fastigheten och därmed avdragsrätten för ingående moms på kostnader som är gemensamma för hela fastigheten.
-
Om fastighetsägaren har gjort investeringar i lokalen under de senaste tio åren kan fastighetsägaren behöva jämka (återbetala) en del av den tidigare avdragna momsen alternativt betala tillbaka momsen i sin helhet. Här ska noteras att Skatteverket i ett ”worst case scenario” kan anse att jämkningsreglerna inte är tillämpliga med motivering att co-working alltid varit undantagen verksamhet och att avdragen moms avseende investeringar ska betalas i sin helhet. Vår bedömning är dock att detta utfall inte är sannolikt med anledning av den äldre praxis där co-working ansetts momspliktigt.
-
Co-workingoperatören får en i huvudsak momsfri verksamhet och har inte avdragsrätt för moms på sina kostnader.
Kan detta verkligen vara ändamålsenligt?
Co-workingkonceptet är till sin karaktär likt ett konferensarrangemang. Konferensarrangemang anses som ett momspliktigt tillhandahållande eftersom kunden i första hand inte anses vara ute efter en momsfri fastighetstjänst, utan närheten till övriga hyresgäster och nyttan av de momspliktiga kringtjänsterna såsom reception, teknisk utrustning, fika m.m.
Det kan diskuteras vad den som hyr en plats i co-workinglokaler i första hand vill ha - en arbetsplats, möjlighet till att nätverka eller annat, men man kan konstatera att co-working används av bland annat mindre bolag och nystartade bolag som vill växa genom nätverkande och som inte har behov av att ha tillgång till ett kontor.
Jämförelsen med konferens och intresset av co-workingytor hos företagare som främst söker nätverk och samarbete anser vi kan tala för att co-workingtjänster borde vara en momspliktig tjänst. Detta skulle innebära att fastighetsägare kan ansöka om frivillig skattskyldighet vid uthyrning till co-workingaktörer eftersom co-workingaktörernas verksamhet då skulle vara momspliktig.
Läs Peters tidigare artikel om ränteavdragsreglerna i en fastighetskoncern.
Peter och Henrik skriver till vardags för skattebloggen Tax matters.
Läs mer om PwCs fastighetsgrupp.
