Vilka hållbarhetsstandarder och förkortningar behöver du hålla koll på, som har betydelse för beslutsfattande i fastighetsfrågor? I den här artikeln berättar vår nya Hållbarhetschef, Linda Kjällén, om de olika möjligheterna och hur du kan komma igång.

Med ökad press på företagsvärlden att bidra till sociala mål och miljömål blir trycket på hållbarhetsarbetet och redovisningen allt större. Det finns idag en uppsjö av olika standarder för att kartlägga sina risker och sin klimatpåverkan. Många är frivilliga, andra obligatoriska. Det stora utbudet kan göra det svårt att välja och jämföra. Utvecklingen globalt och inom EU går dock mot en mer homogeniserad och jämförbar redovisning, som i allt större utsträckning blir obligatorisk.

- Vilken redovisning blir dominerande framöver och hur kan vi förbereda oss på kommande krav?

Detta svarar våra brittiska kollegor på i en djuplodande rapport om hållbarhetsstandardernas framtid i Storbritannien, Europa och globalt. I den här artikeln följer en summering av de främsta uppdateringarna som blir relevanta för Sverige. Hela rapporten finns här>> The Future of Sustainability Standards.

Många standarder ger valmöjlighet men sämre jämförbarhet

Idag används flera olika typer av standarder och ramverk för att redovisa om och hur hållbart ett företag eller en investering är. Förkortningar som TCFD, GRI, IFRS, NFRD, GRESB förekommer flitigt inom branschen. Det ger visserligen företag möjlighet att välja vad som ska rapporteras, men för till exempel investerare kan informationen vara svår att jämföra och leder till oklarhet kring vilka företag och aktiviteter som är hållbara.

Jämför äpplen med äpplen

För att satsa kapitalet i en hållbar riktning, och bidra till att uppfylla Parisavtalet och klimatneutralitet till 2050, finns behov av att kunna göra likvärdiga jämförelser. Det behövs tydlig och enhetlig information. En tuff utmaning som EU, globala och internationella initiativ nu försöker manövrera.

Nya standarder och ramverk

För att homogenisera företagens hållbarhetsarbete, riskbedömning och rapportering, pågår nu flera initiativ inom EU och globalt, som

I. EU taxonomin
II. den reviderade europeiska hållbarhetslagen ”CSRD” - Corporate Sustainability Reporting Directive
III. en global klimatstandard

I. EU Taxonomin

Taxonomin ska avgöra om en ekonomisk aktivitet kan klassas som hållbar utifrån ett klimatperspektiv, som till exempel energirenovering av befintliga fastigheter. Taxonomin blir ett verktyg för investerare i omställningen till en grön ekonomi. För att få klassas som miljömässigt hållbar ska en aktivitet bidra väsentligt till en eller flera av fastställda miljömål;

1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringa
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Samma aktivitet får samtidigt inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen. Taxonomin håller just nu på att tolkas, översättas och anpassas nationellt. Viss redovisning och rapportering ska göras redan nästa år.

II. EU:s uppdaterade hållbarhetslag

Parallellt som taxonomin tas fram uppdaterar EU det som brukar kallas hållbarhetslagen. Därmed skärps det befintliga direktivet kring hållbarhetsrapportering (NFRD). Förslaget innehåller namnbyte till ”Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD). Uppskattningsvis kommer fem gånger fler bolag än tidigare att omfattas av denna obligatoriska redovisning. Det uppdaterade direktivet träder i kraft räkenskapsåret 2023, rapportering kommer därför ske först 2024.

III. Ny global standard för hållbarhetsredovisning

På global nivå arbetas det fram en standard för hållbarhetsredovisning som sammanställs av IFRS (International Financial Reporting Standards). Förslaget ska presenteras på FN:s klimatkonferens i november och det ska vara godkänt för användning under 2022. Tanken är att den globala standarden ska bygga på ledande ramverk och utgör en grund för EU:s hållbarhetslag.

Vi går mot förenkling och samstämmighet

CBRE bedömer att antalet standarder kommer att minska, samtidigt som samstämmigheten ökar. Vissa nationella anpassningar kommer troligen att behövas för att matcha mot respektive lands utmaningar och inte sikta mot fel aktiviteter och investeringar. Detta har framförallt lyfts i debatten under taxonomins utveckling.

Läs gärna den engelska rapporten för en mer detaljerad kartläggning och analys. Spoiler: TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) förväntas vara dominerande.

TCFD är vinnaren

Exakt hur de olika standarderna och ramverken ska förhålla sig till varandra återstår att se, men klart är att klimatstandarden som tas fram globalt och i EU utgår från de så kallade TCFD-rekommendationerna. Detta har ledande organisationer som GRI, SASB och CDP slutit upp bakom. TCFD ger en bra vägledning till företag som vid styrning, strategi och mål för hållbarhetsarbetet. Trots frivilliga riktlinjer tillämpas de i ungefär 1 600 bolag globalt och cirka 19 % av de svenska storbolagen.

Börja redovisa nu

Det finns ingen anledning att invänta kommande lagkrav. Förberedelser, anpassning och utveckling av hållbarhetsarbetet och redovisningen går att göra redan idag. Ett lämpligt första steg är att redovisa klimat- och miljörelaterad information i linje med TCFD-rekommendationerna. Vad gäller taxonomin är det läge att identifiera hur den påverkar er och förväntningar hos intressenter.

Kontakta Linda Kjällén om du har frågor om Hållbarhet, om rapporten eller vill boka ett möte med henne. 

Läs mer:

• CBRE rekryterar Linda Kjällen som ansvarig för Hållbarhet
• CBREs Corporate Responsibility Report 2020
• CBREs ESG-arbete kvalificerade sig till en plats på FTSE4Good Index för åttonde året i rad
• CBRE är rankad #22 på Barrons 100 mest hållbara företagslista 2021
• CBRE Group, Inc. Earns 2021 ENERGY STAR® Partner of the Year Sustained Excellence Award
• CBRE Earns Place on Dow Jones Sustainability World Index for Second Consecutive Year
• CBRE Named to 100 Best Corporate Citizens of 2021